50+
Det är ju ett fenomen det här med fobier. Sunda förnuftet säger en sak och känslorna en annan. Min sambo är skiträdd för spindlar, så det är klart att jag tar hand om dessa om det dyker upp några hemma. Tar hand om betyder att jag krossar dom i ett hushållspapper. Vad gör man inte för kärleken.
....He he, vilken tur att älgarna inte dyker upp i köket. Skulle vilja se när sambon gör det samma för mig.
Vill förresten visa vad jag fick av mitt lilla barnbarn i födelsedagspresent.
Skiathos dag 8 och 9
Den stora dagen. Mickes femtioårsdag. Vi tog en mycket varm promenad ner till hamnen där vi tog en båttur till norra delen av ön. Första stoppet var till en strand som hette Lalaria. Det var en stenstrand som bara kunde nås med båt. Stranden bestod av alldeles vita stenar som sen också fanns i vattnet. Detta gjorde att vattnet såg ut som i en ljusblå pool. Otroligt klart. Vi snorklade runt och såg en massa fiskar. Äntligen fick jag känna den rätta känslan med att snorkla. På den stranden stannade vi i två timmar. 
Resan gick sen vidare till en gammal ruinstad som var den gamla huvudstaden på ön. När vi kom fram visade det sig att själva staden låg högt uppe på ett berg vilket gjorde att vi bestämde oss för att inte gå upp dit. Det var otroligt varmt och inte en vindpust. Nere vid båten fanns dock en mycket spartansk taverna så vi åt en liten lunch där. Pausen där var i ungefär en timme. 
Resan tillbaka till Skiathos stad var jätteskön och fläktande. Vi var tillbaka i hamnen igen klockan halv tre. När vi klev iland kände vi att det var otroligt varmt så vi stannade till på en bar i hamnen och drack varsin stor öl. Sen var vi jättetrötta och lite snurriga i huvudet så vi valde att ta bussen tillbaka till hotellet. Självklart stannade vi till vid poolen en stund.
Efter en lång siesta satt vi på balkongen och delade på en flaska champagne. Micke fick välja var han ville äta och valet blev restaurang Thessaloniki, den som vi var på första kvällen och som låg på stranden.
Vi åt en god middag bestående av ett antal smårätter. Vi åt till vi blev stoppmätta. Micke fick fortsätta att välja hur kvällen skulle fortsätta, så vi gick till baren bredvid som hade storbildsteve. Där drack vi drinkar och tittade på VM i fotboll. Holland och Uruguayk spelade semifinal. Holland vann med 3-2.
Vilken himla tur att jag oxå är en sportfåne.
Dag 9
Idag besökte vi den som ska vara Greklands bästa strand Koukonaries. Vi tog bussen till ändhållplatsen. På vägen dit passerade vi många fina stränder. Väl framme hade vi tre beacher att välja mellan. Vi valde den första. Enligt Micke var det latoxen Yvonne som inte ville gå längre. Det var en lång sandstrand med god komfort när det gäller mat och lek, men herre Gud vad tätt det var mellan solstolarna. Med uppfällda parasoller så kom inte solen ner emellan. Ja, det är ju klart att om man inte vill få sol på sig så är det ju en bra plats.
Vi lyckades dock få plats vid ett gäng solsängar som låg lite för sig själv. Kanon tyckte vi, lite lugnt och skönt... hehe. Sällan kraxar kråkan. Ett gäng engelsmän, vuxna och barn mer eller mindre invaderade platserna runt om oss så där rök lugnet.
Som vanligt en lat dag. Vi kom dock hem igen ganska tidigt, redan vid tretiden. Vi stannade först till vid poolen, sen kollade Micke hållbarheten i kudden på rummet... Ja, så där i två timmar.
Vi kände oss lite slöa, (som vanligt) så vi valde en restaurang på nära håll. Samma som för exakt en vecka sen, Eden, och även ikväll var det grekisk dans, men ikväll valde vi att stå över dansen.
Efter middagen gíck vi tillbaka till hotellet där det visades fotboll på en jättestor bildskärm vid poolen. Spanien slog Tyskland med 1-0 i semin.
Skiathos dag 6 och 7
Allt var frid och fröjd första timmen tills de körde igång med Reaggiemusik (hur det nu stavas) på högsta volym. Något som var jättetrevligt första halvtimmen. Sen började vi ledsna. Efter ett par timmar när vi märkte att det var samma skiva som gick om och om igen var vi helt less. Låg dock kvar där några timmar till innan vi tillbaka på hotellet igen tog en välbehövlig siesta.
När kvällen och svalkan kom traskade vi ner till stan på vår nyfunna genväg. Nere i hamnen tog vi nåt att dricka och tittade på färjorna som kom och gick. Det var mycket folk i rörelse.
Vi kände inte för nån stor måltid så vi valde ett gatukök där vi åt en supergod gyrostallrik med en kall stor öl till.
Stadskärnan är mycket större än man tror. Den sträcker ut sig åt alla håll med en massa trånga kullerstensklädda gränder. Hela statskärnan är bilfri så det står en massa parkerade bilar i utkanterna. Detta är verkligen ett plus med Skiathos.
Vi postade några vykort till Sverige coh om inte postverket på ön punktstrejkar ska de nog komma fram före oss.
Kvällen avslutade vi med varsin Irish coffie innan vi mätta och belåtna gick hemmåt igen.
Dag 7
Tillbaka på vår egen strand igen. Vi skulle tagit bussen idagoxå med vi vawr sega i starten så det får bli en annan dag.
Hotellet byggdes 1972 och har ägts av samma familj sen dess. Det har sedan renoverats och byggts ut i etapper. Det fick vi veta idag när vi lånade ettinternet i poolbaren. Datorn för gästerna var trasig så jag fick låna ägarens. På kvällen gick vi in till stan där vi hittade en restaurang som hette Polikratis. Vi åt semesterns hittils godaste mat. Micke åt en kyckling souvlaki och jag åt en lammrätt med potatis och vitlök som var tillrädd i smörpapperspaket. Jises var gott det var. Här var det även den absolut bästa servicen, och att de bjöd på ousu efter maten är ju ett plus. Efter maten var det shoppingdags. Vi inköpte två badlakan (de gamla är så himla fulla med salt att de inte torkar och vem vill tvätta på semestern) och en sarong.
Sen vandrade vi hemåt igen, mycket mätta och trötta.
Resedagboken Skiathos dag 5
De 98 trappstegen börjar kännas mindre plågsamma, men varje gång man ska bestiga Villa Nina påminns man om sin dåliga kondition. Vi har nu hittat vår favoritplats på beachen. Nära till en beachbar, nära till en dusch, nära till hotellet och glest mellan de spartianska sängarna. Enligt Micke så heter solstolarna så på grekiska. Men jag är nog inte helt säker på det. Bara 25 meter längre bort ligger folk som packade sillar och vi har inte kommit underfund med vitsen med det.
Idag var det även premiär för mig att prova på att snorkla. Skitkul. Tänk att det tog i det närmsta 50 år att komma till skott. Tyvärr var det bara sand, sand, och sand på botten så vi längtar efter ett rev att utforska.
Ägaren till supermarket nedanför hotellet skiner alltid upp som en sol och har något småkul att säga. Om det är för att han är glad att se oss eller om det är för att han tjänar så mycket pengar på sina höga priser vet vi inte.
På kvällens taverna som hette Twilight och låg i vår vik åt vi fetaostfylld paprika, den zuccinifyllda pannbiffarna, moussaka och Stifado (kalvgryta). Återigen var vi stoppmätta efteråt och återigen bestämde vi oss för att skippa förrätten..heh. Får väl se i morgon.
Väderleksrapport:
30 grader i luften
27 grader i vattnet
Tack och lov att vi har en fläkt i taket ovanför sängen. (En fläkt som bloggen kommer att handla om längre fram)
Så här i efterhand så kan man ju tycka att det var skit oxå att vi valde att äta i vår vik just denna kväll. I hamnen i staden hade nämligen den stora kändisfrossan infunnit sig. I en båt fanns Tom Cruise med fru och i en annan båt fanns Kurt Russel och Goldie Hawn. Typiskt...
Skiathos, dag 4
Vaknade till ännu en varm dag. Kände på en gång att detta skulle bli den varmaste dagen hittills. Vi gjorde inte om gårdagens misstag så idag åt vi frukosten på sängkanten. Det gick himla bra det oxå. Vår vana trogen (fler än två gånger är väl en vana?), gick vi ner till "vår" strand. Blev liggande där hela dagen, med undantag av lite lunch på närmsta ställe. Det är ju inte klokt vad skönt det är att vara så där totalt slapp och slö. Vi såg ett antal delfiner en bit ut från stranden och det var väl typiskt att det var den enda dagen på semestern som vi inte hade kikaren med i väskan. Delfinerna kom inte tillbaka till vår vik nån mer dag vad vi såg. Testade att ta några bilder men det blev inte nåt då det var för långt ut.
Idag var det ombytta roller. Micke som legat under parasollet de tidigare dagarna och läst flyttade ut i solen medan jag intog skuggan. Vid halv femtiden packade vi ihop och vandrade uppåt. Knoppa en stund och sen krossade jag Micke i Backgammon. Tänk att det alltid är lika kul att vinna....hehe..
Kände för en lugn kväll (fast det var de nog alla) så vi gick ner till stranden och valde en restaurang där. Det blev Exandas. Den låg precis vid vattnet, men man gíck upp för en trappa så utsikten var jättefin ut över havet.
Eftersom förrätterna varit kanon tidigare så testade vi det här oxå. Det blev en slags zuccinipannbiffar som var jättegoda. Sen åt vi varsin pastarätt med en flaska rose till. Efter middagen strosade vi i månskenet på stranden en stund för att sen sätta oss på en bar som hette Thessaloniki och dricka varsin drink. Restaurangen till den baren åt vi på vår första kväll. Vi avslutade kvällen på balkongen och återigen kroooossssade jag men kära sambo i BG. Tänk vad livet är härligt...
Utsikten från vår balkong.
Resedagbok från Skiathos. Dag 3
Vid fyratiden packade vi ihop och gick upp till hotellet, där vi stannade till vid poolen för att bada av oss lite salt.
En kall öl var blev det oxå. Här nedan är en bild på hotellet mm...
Sen väntade siestan på rummet, en skön dusch och en GT på balkongen. Vi tog några partier Backgammon oxå.
När magarna började kurra och det var lite svalare ute tog vi en promenad ner till staden. Det var ca 1 km att gå. Det var första gången vi gick ner dit och vi blev förvånade att den var så stor. (ja, i Liten ö mått mätt.) Vi strosade runt och tittade lite i affärer. Kom sen ner till hamnen. Här fanns det många barer och restauranger. Det var här alla människor fanns, det var jättemycket folk överallt. Vi valde en restaurang som hette El Greko. Eller valde? nej vi blev snarare intjatade av en man som hade bott i Göteborg och kunde svenska. Vi hade oxå hört talas om restaurangen genom Vingresor som tydligen har sin välkomstinformation där. Det är säkert en bra restaurang tänkte vi och gick in. Vi åt en förrätt bestående av vindolmar och grillad fetaost. Det var jättegott. Däremot varmrätten som var Souvlaki var ingen hit, jättetorrt och tråkigt. Efter middagen skulle vi strosa runt lite till i stan men jag blev så himla trött så vi vandrade hemmåt istället.
Resedagbok från Skiathos
Dag 2
Vaknade till ett mycket blåsigt, mulet men varmt Skiathos. Fick våra funderingar om det skulle bli en mulen dag. Smörjde i alla fall in oss i ett lager skyddsfaktor 20 och gick ner till Supermarketen som låg granne med hotellet. Där köpte vi med oss diverse att äta till frukost. Hotellet vi bodde på hette förresten Villa Nina. Sen styrde vi stegen mot stranden. Ganska snart efter vi kommit dit sprack det upp och blev toksol. Låg på stranden hela dagen. Det var sååå skönt.
Väl tillbaka på hotellet testade Micke den lilla poolen. Vattnet var badkarsvarmt. Själv satt jag på kanten och drack en kall Mythos. Efter en stund började sen vandringen upp för de 98 trappstegen till rummet. En bedrift att ta sig upp i 30 graders värme. Men ändå värt det då vi hade en jättefin utsikt över ön och havet.
Efter en siesta (undrar vad det heter på grekiska), var vi hungriga och tog oss ut på matjakt. Vi hittade en trevlig restaurang inte långt från hotellet. Den hette Eden och hade som specialiet grillat lamm. Vi beställde in ett halvt kilo, lät ju mycket med det var mest ben som det blev inte så mycket kvar att äta. Tyckte inte att restaurangen var nån tio-poängare när det gällde maten, däremot var det ett par som uppträdde och dansade grekiska danser. Även vi gäster blev medbjudna, så klart testade vi oxå att dansa zorba. Eller snarare sprattla runt, inte helt lätt att hänga med i svängarna. Efter middag och dans promenerade vi tillbaka hemmåt igen och avslutade kvällen med varsit glas vin på vår underbara balkong.
En bild från poolen på hotellet
Nattsudd...
Mitt i natten. Sovtåget stannade inte hos oss så här sitter jag pigg som en mört. Idag har det varit fint väder så vi var i Lörby och plockade hallon. Jättefina stora som jordgubbar. Det är så gott att ha ett litet lager i frysen att ta fram och göra smoodie eller nåt annat gott av. Synd att man inte har en större frys. Nu kom sambon ner, hans tåg har visst oxå ställts in. Tittar ut genom fönstret för att se om det är fullmåne, men jag ser ingen måne alls. Tänkte om den är anledningen till att vi sitter här så här dax. Skit samma. Har föresten bestämt att jag ska dela med mig av vår resedagbok från Skiathos här på bloggen. Troligen kommer första delen i morgon. Kollade en annan blogg där de skrev om den ön. Hon som skrev berättade att hon sett Tom Cruse och hans båt i hamnen där ..... även Kurt Russel och Goldie Horn (undrar just hur det stavas) var där i en båt... Va fan, vi var oxå där. Inte visste vi om det. Skulle ju varit kul att få med det på en bild.
Nej, ska försöka att locka fram John Blund. Återkommer i morgon. God natt... Over and Out.
I denna ljuva sommartid...
Pionerna blommar stora vinröda blommor och syrenen doftar ljuvligt. Tre örnar seglar tyst förbi på himlen, de bor i närheten jag har sett dem förut. På frågan, Vad är livskvalitet? så är svaret idag Att vara hemma.
Ordbajs...
Ska dock försöka att klämma ur mej nåt ordbajs i alla fall. Idag hade vi Civilförsvaret på besök i skolan, och alltid lär man sig något. Visste ni att ett värmeljus blir ca 1200-1500 grader varmt??? Det hade jag ingen aning om. Och att den vanligaste dödsorsaken genom olycka är fallolyckor i hemmet.... Det är ca 1200 stycken varje år. Det är flest kvinnor som dör efter en fallolycka och då är det åldersgruppen 80-90 år. He he... anledningen till att det är flest kvinnor som drabbas i den åldern är att männen inte blir så gamla...
En annan sak... läste i Södertäljes länstidning att Sverigedemokraterna i kommunen har flest procent invandrare som medlemmar om man jämför i Sverige??? De hade intervjuat en invandrare som stod högt upp på deras lista och han tyckte att partiet var bra då de ansåg att Sverige skulle bevaras svenskt???
En annan artikel handlade om att politikerna i stan vill att Södertälje ska ha en ny bio??? Hm.. det är inte ens ett år sen de slog igen bion som fanns och lät Claes Olsson ta över lokalerna... Jag säger bara TOKSTAN. Man slutar aldrig att förundras.
Hoppsan... fick visst ur mej en blogg i alla fall... Skönt, då finns det hopp om livet:)
Tjingeling
Kall öl och dynamitkorv
Jag har skrivit tidigare i mina inlägg om mina elever på SFI, om hur olika livsöden kan vara. Som lärare kommer jag väldigt nära mina elever. De har inte så många svenska kontakter förutom oss i skolan. Jag tycker att det är så sorgligt att så många människor i vårt avlånga land har så förutfattade meningar om våra invandrare. I min elevgrupp har jag en äldre man som är så trevlig, rolig och alltid bjuder på sig själv. Han kämpar med sina svenskstudier och är jätteambitiös, och han är alltid glad. När han var ganska ny på Sfi så kom han till skolan en dag och var jätteglad. Han berättade för en av lärarna att han var extra glad för att en av grannarna hade pratat med honom. Det var första gången som en svensk hade pratat med honom. Då var hans egna svenskkunskaper mycket knapphändiga så han frågade läraren vad det betydde som grannen sagt. Han sa:
-Försvinn din jävla arabjävel...
Det var inte så lätt för läraren att tala om för eleven vad grannen hade sagt när han förväntansfullt stod och väntade på förklaringen.
Oj, vad tiden går. Nu måste jag gå ut och köra igång grillen. Jag kan ju inte låta Micke göra allt.
Han en skön helg alla ni där ute i vårsolen.....hehe...eller??
Febriga tankar
Dagens tiopoängare var i alla fall att gå till brevlådan. Ja, inte just det utan vad jag hittade på vägen. Vid huskanten fanns ett gult täcke, gick lite närmre och upptäckte massor av tussilago. Plockade med mig några in, och snusade in den sköna vårdoften lite då och då. Tror säkert att det är den bästa medicinen.
Nostalgitripp
Tänkte berätta en liten historia om när jag var liten som jag brukar berätta lite nu och då när ämnet kommer upp.
Vi var några ungar som alltid hängde ihop och vi kom på ett utomordentligt bra sätt att tjäna en liten hacka. På stenåldern sjuttiotalet var det vanligt med kondomautomater. Dom stod uppställda lite här och var. En sådan fanns i vårt bostadsområde. När man ville inhandla denna lilla vara så la man i pengar, drog i spaken och när det lilla paketet ramlade ner i facket så tryckte man på växelknappen och då fick man tillbaka eventuell växel. Vi, gänget och jag tillbringade många fredagkvällar gömda bakom panncentralens stora skorsten. Där väntade vi på våra byten...
En bil stannade in vid automaten. I den satt nästan alltid en kille vid ratten och en tjej bredvid. För oss såg de ut som farbröder och tanter... ja dom var säkert minst arton. Hur som helst... Killen kliver ur bilen, går med bestämda steg och fokuserad blick fram till den eftertraktade automaten. Han stoppar i pengar och drar i spaken...Då, med blixtens hastighet har den inte ont anande och inför kvällen förväntansfulle ynglingen ett gäng ungar strax bakom sig.
- Hej... vad gör du? Vad är det där? Vad ska du göra med det?
Snacka om stressituation. Killen rycker åt sig kondompaketet och rusar till bilen, som kör iväg md en rivstart. Mycket nöjda går vi fram till automaten, trycker på växelknappen och delar på pengarna.
Ett annat senario är när killen blir så nervös att han inte ens får med sig paketet med kondomer...Då är det extra kul. Vi delar på pengarna och kondomerna...Åååh nej... nu snackar vi om ungar runt tio år. Visseligen visste vi vad dom var till för men det hade vi ännu inte nåt intresse av. Nej, vi gick till nåt källar- eller vindsutrymme. Där trädde vi dessa eftertraktade små gummibehållare på hänglåsen och sen skyndade vi därifrån så snabbt somn möjligt med nöjda och mycket roade miner.
Positivt tänkande
Fredag och lördag var jag och min sambo på vift i Kalmar. Vi var på ett event med Riksteatern. Fredagkvällen tillbringade vi på Byteatern. Vi fick en inblick i hur det fungerar bakom kulisserna runt en teaterföreställning. Hur sminkar man, hur får man nyuppsydda kläder att se gamla ut osv... Jätteintressant. Teaterföreställningen vi fick se hette Vårda mig ömt. Innan föreställningen fick vi veta att den handlade om sjukvården. Jag måste erkänna att jag var mycket skeptisk innan och hade nog inga större förväntningar. Jag fíck ta tillbaka allt efteråt. Det var verkligen en jättebra pjäs, både rolig och sorglig.
På lördagen fick vi höra på en jätteintressant föreläsning om hur man ser positivt på och i en organisation. Vi fick sen sitta i grupper och prata om olika roller i en organisation (i vårt fall teaterföreningar). Allt som sas och skrevs ner var tvunget att vara positivt. Det fick inte finnas med några Det går inte... eller det har vi gjort förut och det fungerar inte. Tänk vad mycket lättare det är att beskriva en styrelse eller ens egna roll i en förening om man får använda lite negativa saker. Vi har inte lyckats så bra .... Det har inte varit så lätt....Vi har inte fått tillräckligt med bidrag från kommunen...Så lätt det är att hitta negativa saker och svårigheter... Alla hade vi gemensamt att publiksiffrorna har sjunkit. Det är ju inte så lätt att analysera negativa trender med positiva diskussioner. Hm, märker att det är svårt att förklara vad jag menar. Hur som helst så var det en jättebra övning och lärorik. En kul helg med andra ord.
Skilda världar.
Ett exempel på det är nu när vi jobbar med temat Yrken. Vi övar vad olika yrken heter på svenska och termer kring dessa. Härom dagen gav jag eleverna i hemläxa att skriva en berättelse med titeln Mitt drömyrke. Dom fick fantisera hur mycket som helst. Jag sa innan att dom inte behövde tänka på språkbrister eller uteblivna kunskaper, utan bara fantisera om ett drömyrke.
Om jag själv skrivit denna läxa hade jag kanske skrivit austronat eller filmskådis i Hollywood, vad vet jag.
Hur som helst, när jag läste resultaten slogs jag av det jag inledde inlägget med. Mina elever hade skrivit servitris, barnskötare, pizzabagare, bilmekaniker, försäljare i klädbutik osv. I min värld är det yrkesval som inte är speciellt svårt att kunna uppnå. Eleverna ser det som ett drömmål att lyckas så bra att överhuvud taget komma ut i arbetslivet.
Samma sak var när de i ett skriftligt test fick uppgiften att skriva på temat Grattis du har vunnit en miljon. Nästan alla skrev att de skulle ge pengar till familjen och till fattiga i hemlandet. Ingen skrev att de skulle sätta sprätt på pengarna på resor och nya kläder och nöjen.
När jag började att jobba på SFI kunde jag inte drömma om att få lära mig så mycket om hur oerhört bra vi har det. Vi har ingen familj som lever kvar i krig, vi har inga barn eller andra släktingar som mördats eller försvunnit. Vi har inte huvudet fullt av minnen som är mer hemska än man kan ana. Vi lever inte i en ständig ovisshet om att få stanna eller vara tvungna att åka tillbaka till mardrömmen.
Alla vi svenskar som har huvudet fulla med fördomar, borde tillbringa en tid med dessa människor. Jag garanterar att mycket skulle se annorlunda ut då.
En lördag i Strandviken
Just nu sitter jag och väntar på att glöden ska bli bra så att fläskfilèn kan läggas på. Sen blir det nedräkning. Klockan åtta är jag bänkad framför TV:n. Är man en schlagernörd så är man. Heja Darin jag håller på dig.
Tänk vad lagom skön en lördag i Skåne kan vara.
Underbara Skåne
Nu har solen gått ner och det börjar bli kallt igen. Då är det mysigt med brasan och en liten GT i glaset.. strax blir det god middag och det bästa av allt är att det är söndag i morgon, åter igen en ledig dag att mysa i vårluften.
Tjingeling.
Snuvad av Nordea
Fick se att det dragits 95 kronor i förseningsavgift. Hm... har jag varit slarvig, låter ovanligt för att vara mig. Ja, ja, jag kan visst vara en slarver i alla möjliga situationer men inte när det gäller pengarna på kontot. Spanade runt lite och såg att det dragits pengar till ICA-banken den 26e istället för den 27e. (Jag får lön den 27e.) Hm, igen... tänkte att det så klart är jag som skrivit fel datum, men när jag kollade efter så hade jag skrivit rätt.
Ringde upp Nordea och drog historien. Då berättade han för mig att räkningarna alltid dras dagen innan kl 22.30 om det finns pengar på kontot, annars dras det inte. Just i januari var det nåt fel på datariet så det hade dragits fast jag inte hade den summan då. Hm, för tredje gången... Det betyder att Nordea tjänar 1.5 timme ränta på allt som ska dras. Inte undra på att bankerna går med sån vinst. Ponera då (va tjusigt det lät), att jag står på Arlanda..(visst ja, jag bor ju i Skåne), att jag står på Sturup och ska resa iväg på natten. Går till bankomaten klockan 23.00 och ska ta ut reskassan... vilken blåsning. Summan av kardemumman är alltså att jag ska se till att inte vara i ekonomisk knipa efter 22.30 dagen före lön.
Tjingeling
Vårkänslor
Vad är det som händer... Tänk att så fort temperaturen går över fem grader och solen tittar fram så händer det något. Det är samma visa varje vår. Idag när jag slängde de lurviga över sängkanten såg jag en strimma ljus under gardinkanten. Fick en härlig känsla i kroppen. När jag sen gick ut till bilen så andades jag in djupt och innan hag hann stoppa känslan så kom den. Årets första "jag känner livet i mig"-känsla invaderade kroppen. Ni vet, den känslan som gör att man höjer blicken på stan, från att ha tittat ner på alla mötande snöiga skor till att helt plötsligt se ansikten. Man möter ögon, blickar...Några höjer ögonbrynen och undrar vad det är för galning som går omkring med ett skevt fånigt leende. De kan ju inte veta att det bara är en effekt av det nyinträdda vårruset. Även ett lugn inträder. Jag väntar med ett leende på läpparna när kassörskan på ICA är social och småpratar med alla kunder när man står som nummer tio i kön.
Jag känner livet ... innebär också att "jag vill förändra världen". Ja, känslan är så. Förändringen brukar sträcka sig till lite nyinköp. Nya gardiner, nya kläder och en och annan "bra att ha sak". Förändringens tid är också att shoppa loss på fröer, drivbänkar, planteringsjord och skissa på uteplatser. Sen är det ju den här ivriga känslan som vill att våren ska komma foooort.... Hjälpte den på traven, skottade bort snö i rabatterna så att vårblommorna ska komma snabbare.
Men häftigast med den här våren är att jag inte behöver vara utan kärleksruset. För det är nog ingen som säger emot mej när jag säger att vår och kärlek är en total kombination. Så alla ni människor i vårt avlånga land. Gå ut, andas i och känn efter... kanske infinner sig "jag känner livet känslan" hos dig oxå.
På spaning från stolen...
För att återkomma till följetongen "plogning" så verkar det som plogbilarna har försvunnit från jordens yta, åtminstone från Valje. Hamnar numera endast hos en telefonsvarare när jag ringer. Idag har vi varit ute och skottat skitblöt snömodd så att vi inte ska fastna hela tiden. Nu kan faktiskt våren få komma.
