Kulturkrock
Jag skrev tidigare om hur annorlunda och jätteroligt det är att jobba med elever från andra kulturer. Det spelar ingen roll om de är vuxna eller barn. Varje dag på jobbet så dyker det upp någonting att diskutera som skiljer sig i vanor och traditioner. Den här gången ska jag berätta något som hände på mitt gamla jobb då jag jobbade som mellanstadielärare.
Kalvar på grönbete är rena vaktparaden om man ska jämföra med mellanstadieelever från storstan när det är dags för utflykt. Vi var på Naturskolan, en slags utomhusskola där barn får komma och lära sig allt möjligt om natur och hur man gör i naturen. Temat den dagen var Skogen. Om en sådan utflykt skulle göras med barn från landsbygden och i synnerhet svenska barn...(hoppas att jag inte stack ut hakan för mycket nu, jag vet att jag generaliserar) så skulle nog det se ut på ett sätt som jag skulle tycka var självklart.
De barnen jag hade med mej som kommer från andra kulturer är nästan aldrig i skogen. I deras hemländer kan det vara förknippat med livsfara. (En av mina vuxenelever idag har sett lejon på nära håll utanför sitt hem.) En av föräldrarna till en elev i mellanstadieklassen hade sina betänkligheter inför utflykten och ville bli försäkrad om att det inte fanns lejon eller andra vilda djur dit vi skulle. En av eleverna jag hade med mig i skogen frågade om räven kunde äta hela henne. När jag bedyrade henne att så inte var fallet så kom hon dock fram till att det var förenat med livsfara att göra illa sig så att blodvite uppstod. Då skulle skogens alla djur komma springande sniffande efter var blodet är och kasta sig över den skadade stackaren.
Dessa barn har heller inte nån koll på vad man har på sig i skogen. De hade inga stövlar och inga gamla slitna kläder, utan istället var de iklädda ballerinaskor, sprillans nya små korta vita jackor och matsäcken i handväskan. Se framför er deras miner när händerna blev smutsiga av kåda och jord. När jag var liten sa min mamma att "skitiga barn är lyckliga barn", ååånej, det gäller inte dessa barn. De såg ut som de fått bajs på händerna.
En pojke kom fram till mig och sa att han hade ett problem. Han såg mycket olycklig ut och jag blev en mikrosekund orolig för att något hemskt hade inträffat. Det visade sig att han var kissnödig och hade aldrig kissat i skogen förut. När jag sa åt honom att det inte är svårare än att gå bakom en sten, ta fram den och kissa på marken, så såg han ut som om jag hade tappat förståndet. Ärligt talat så vet jag inte om han lydde mitt råd eller var en mycket kissnödig kille när vi kom tillbaka på eftermiddagen.
Undrar hur vi svennar skulle tänka och agera om vi skulle byta hemland och kultur. Tänk när vilt främmande människor tilltalar oss, eller att vara välkommen hem till folk utan att vara inbjuden iförväg. Eller att slippa ligga ensam och övergiven på ett vårdhem som gamling utan istället bli omhändertagen av familj och släkt. Exemplen kan fortsätta i det oändliga. Hur som helst så tycker jag att det är jättekul och otroligt berikande att se dess kulturkrockar.
